Fly Green Fund » FAQ

Frågor och svar om förnybart flygbränsle och Fly Green Fund.

Snabba svar

Vad är Fly Green Fund?

Fly Green Fund är en ekonomisk förening, utan vinstintresse, som ger företag och privatpersoner möjlighet att reducera flygresans klimatavtryck genom köp av hållbara flygbränslen. Vid sidan av att köpet av det hållbara bränslet bidrar till en direkt koldioxidreduktionen från inom flygsektorn, är målet att öka efterfrågan på hållbara flygbränslen och att bidra till en storskalig bränsleproduktion i norden. På så sätt bidrar Fly Green Fund till att Sverige och Norden driver utvecklingen av hållbara flygbränslen och därmed minskar flygtrafikens klimatavtryck.

Läs mer om Fly Green Fund

Hur uppkom idén om en fond för finansiering av hållbara flygbränslen?

Idén till fonden växte fram på Karlstad Airport där man redan 2014 installerade en bioflygbränsletank och funderade på vilka möjligheter som fanns att “hjälpa” flygbolagen att ha råd att tanka sina plan med hållbara flygbränslen. Man inspirerades av KLM:s Corporate Program som möjliggör för kunder att helt eller delvis finansiera bioflygbränsle.

Hur beräknas utsläppet i utsläppskalkylatorn?

Vår utsläppskalkylator utgår från snittförbrukningen från ett stort antal flygplanstyper och flygsträckans längd. Flygsträckan är beräknad som kortaste sträcka mellan destinationerna (det s.k. storcirkelavståndet) plus en sträcka för in- och utflygning.  Resultatet är ungefärligt då många faktorer, så som väder, trafiksituation, antal passagerare m.m. påverkar bränsleåtgången för – och därmed koldioxidutsläppet från – varje enskild flygning. Utsläppskalkylatorn räknar inte in de så kallade höghöjdseffekterna då dessa inte beror på koldioxid utan andra utsläpp. Om effekten uppstår och hur stor påverkan den ger varierar också stort mellan flygplanstyp, bränsle, årstider, tid på dygnet, väder och geografiskt område. Läs mer om dessa i FAQ:n.

 

Km Kg CO₂-utsläpp/
passagerarkilometer
Upp till 560 0,1086
561-899 0,104
900-1299 0,0907
1300-1899 0,089
1900-3199 0,076
3200-6299 0,083
6300- 0,074

 

Distanskorrigering
Storcirkelavstånd Tillägg
Mindre än 550 km  50 km
550 – 5500 km 100 km
Mer än 5500 km 125 km

Vilka står bakom Fly Green fund?

Fonden grundades 2015 av Karlstads Airport, SkyNRG och NISA (Nordic Initiative for Sustainable Aviation). Föreningen stöttas idag av två partners, Swedavia och SRF (Sveriges Regionala Flygplatser) som bidrar till administrativa kostnader.

Hur mycket pengar går till fondens finansiering?

Fly Green Fund stöttas av partners som vill bidra till att flyget ska bli mer hållbart. De betalar en årlig avgift som går till föreningens administration. 75% av de pengar som företag, privatpersoner och andra organisationer betalar in till Fly Green Fund går till inköp av hållbar flygbränsle. 25% går till arbetet med att driva på för ökad användning av bränsle genom kunskapsspridning samt till att stötta forskning och projekt med mål att få igång storskalig produktion av bioflygbränsle i Norden.

Varför är det viktigt med hållbara flygbränslen (SAF)?

För att bromsa den globala uppvärmningen måste flygets klimatavtryck minska. Tillsammans med teknikutvecklingen är hållbart bränsle en förutsättning för att koldioxidutsläppet från flyg ska reduceras. Eftersom hållbara flygbränslen tillverkas av förnybara råvaror ger det inte några utsläpp av fossil koldioxid vid förbränning i flygplanets motorer.

När du väljer att klimatreducera din flygresa genom köp av hållbara flygbränslen får du direkt klimateffekt eftersom du minskar koldioxidutsläppet från flygtrafiken. Du investerar dessutom i flygets omställning då vi investerar 25% av våra givares bidrag i forskning, kunskapsspridning och projekt som ökar efterfrågan.

Vad framställs hållbara flygbränslen (SAF) av?

Kravet är att hållbara flygbränslen t.ex. bioflygbränslen ska produceras av råvaror som inte konkurrerar med matproduktion eller är skadliga för miljön. Exempel på råvaror kan vara alger, skogsavfall, hushållsavfall, slakteriavfall, camelina eller koldioxid och vatten (s.k. elektrobränslen).

Finns det risk att det bioflygbränslet innehåller palmolja?

Enligt EUs nya energidirektiv (EU REDII) förbjuds palmolja i biodrivmedel inom EU 2021. Detta inkluderar även PFAD. PFAD står för Palm Fatty Acid Distillate och är en biprodukt från palmoljeproduktion. PFAD används i djurfoder och vid tillverkning av bland annat tvättmedel och tvål samt som råvara inom kosmetikindustrin. PFAD kan också användas för tillverkning av bioflygbränsle och HVO-diesel

Varifrån kommer bioflygbränslet som Fly Green Fund levererar?

Det bränsle som vi hittills levererat kommer från Kalifornien, USA, och består av använd matolja. Företaget World Energy (tidigare AltAir) producerar bränslet och SkyNRG levererar det.

Kan det verkligen vara hållbart att skeppa bränslet från USA till Norden?

Hållbarheten det bränsle Fly Green Fund köper bedöms utefter livscykelanalyser. Enligt dessa minskar frakten från Kalifornien klimatnyttan med cirka fyra procent. Det innebär att bränslet fortfarande minskar koldioxidutsläppet med 70-80% jämfört med fossilt bränsle.

Genom att driva på för en lokal produktion av fossilfria flygbränslen vill vi öka klimatvinsten än mer samtidigt som en mindre del av bränslepriset skulle utgöras av transportkostnader.

Även om bränslet skulle ge något större klimatnytta om det tankades in närmare produktionsanläggningen, t.ex. i Los Angeles bedömer vi att det finns ett stort symbolvärde i att bränslet används i Sverige. För politiker, näringsliv och konsumenter blir vårt gemensamma arbete mer konkret när bränslet tankas på en svensk flygplats.

Varför är det så svårt att få igång produktionen i Sverige?

Efterfrågan på lokalt producerade biojetbränslen har länge varit låg. Därmed har det inte funnits incitament att starta och driva produktionsanläggningar i Sverige och Norden.

I takt med en ökande klimatmedvetenhet och ökade kunskaper om klimatvinsten i bränslebytet ökar efterfrågan på inhemskt producerade bränsle vilket gör att förutsättningarna för produktion i Sverige förbättras. Inom de närmaste åren kommer både Preem och ST1 inleda storskalig biojetproduktion samtidigt som ytterligare producenter utreder möjligheterna att genom olika metoder framställa hållbara flygbränslen. Tillsammans med ett ökat globalt utbud av fossilfria flygbränslen förväntas priserna sjunka vilket i sin tur driver på för ökad efterfrågan och ökad produktion.

Hur länge har det varit tillåtet att flyga med hållbara flygbränslen?

Sedan den första kommersiella flygningen genomfördes med biojetbränsle i tanken 2011 har fler än 150 000 flygningar haft en inblandning av hållbart bränsle. Idag finns sex stycken certifierade metoder för framställning av hållbara flygbränslen utifrån olika råvaror och fler är under utvärdering och certifiering. 

Hur mycket biomassa finns tillgänglig i relation till flygets behov?

Ett fossilfritt inrikesflyg skulle kräva cirka 2 TWh per år av förnybart fossilfritt bränsle. Detta motsvarar ca 200 000 kubikmeter fossilfritt bränsle vilket i sin tur motsvarar cirka 1,5% av den årliga svenska bioenergitillförseln. Ett helt fossilfritt flyg både in- och utrikes skulle kräva ca 1,2 miljoner kubikmeter fossilfritt bränsle vilket motsvarar cirka 9% av den svenska bioenergitillförseln.

I rapporten ”Bioenergi på rätt sätt” från Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen konstateras att försörjningen av svensk bioenergi skulle kunna öka med ca 50 TWh i det korta perspektivet och 90 TWh i det längre perspektivet. Till detta kommer möjligheten att producera s.k. elektrobränslen. Tillgången på biomassa är alltså inte problemet. Utmaningen ligger i att göra den tillgänglig för flyget på ett lönsamt sätt. Omställningstakten i elektrifiering av vägtrafiken påverkar också hur mycket biomassa som finns tillgänglig för andra näringar. 

Vilket är flygets största klimatpåverkan?

Utsläppen av fossil koldioxid är flygets största bidrag till klimatförändringarna. Till detta kommer ytterligare påverkan vid förbränning av flygbränsle på mellan 8000 – 12000 meters höjd, s.k. höghöjdseffekter. Dessa beror på kväveoxider, sotpartiklar och vattenånga som i stratosfären kan bidra den globala uppvärmningen bland annat genom molnbildning (till följda av bildandet av s.k. kondensstrimmor synliga som vita sträck efter flygplanen).

Hur mycket koldioxid släpper flyget ut?

Flyget står idag globalt sett för mellan 2-3% av världens koldioxidutsläpp. Den totala klimatpåverkan bedöms kunna motsvara upp till 5% av människans klimatpåverkan på grund av att vissa utsläpp sker på hög höjd. Den svenska transportsektorn står för nära 40% av landets totala utsläpp av koldioxid – vägtrafiken står för ca 30%. Flyget, inrikes- och utrikesflygningar från Sverige till första destination utomlands, står för ungefär 6% av landets totala utsläpp av koldioxid – inrikesflyget står för ca 1%.

Innebär inte flygets klimatpåverkan att vi borde flyga mindre?

Ett sätt att minska klimatpåverkan från flyg är att flyga mindre. Men vissa resor är svåra att göra med andra transportmedel och resandet i sig är viktig för att både utbyta kunskap, erfarenheter, varor och – inte minst – för att bidra till en öppnare och tolerantare värld. Därför är det viktigt att flygets klimatpåverkan minskar genom teknikutveckling, användning av bränslesnåla flygplan och satsning på alternativa drivmedel.

Hur hanterar flyget höghöjdseffekten?

Flyget måste, precis som alla andra transportsmedel, minska hela sin klimatpåverkan. När flygbränslet förbränns på hög höjd (8 000 till 12 000 meter) kan de kväveoxider, sotpartiklar och vattenånga som finns i flygplanets avgaser bidra till att värma atmosfären. Om effekten uppstår och hur stor påverkan den ger varierar också stort mellan flygplanstyp, bränsle, årstider, tid på dygnet, väder och geografiskt område. Osäkerheten kring effekten är i dagsläget stor varför det pågår forskning för att bättre förstå mekanismerna. Till skillnad från koldioxid, som påverkar klimatet i många år, ”lever” höghöjdseffekterna betydligt kortare, från några sekunder till någon vecka. På grund av de helt olika sätt som olika utsläpp påverkar klimatet och de helt olika tider som utsläppen finns kvar i atmosfären måste utsläppen behandlas var för sig. Det har beräknats att höghöjdseffekten från allt flyg historiskt bidragit till en klimatpåverkan som är nästan lika stor som den som flygets koldioxid orsakat. Beräkningen är dock inte avsedd att tillämpas på enskilda flygningar eller i klimatkalkylatorer.

Höghöjdseffekter är främst ett problem för flygresor på över en timme eftersom flygningar inom en timme inte når de kritiska höjderna eller enbart befinner sig en kort stund inom dessa. Det kan därför vara värt att notera att många inrikesresor inte bidrar till dessa effekter. Turbopropflygplan (propellerflygplan) flyger alltid under de flyghöjder där problematiken uppstår. Nya jetmotorer orsakar, genom effektivare förbränning och därmed renare avgaser, mindre höghöjdseffekter än äldre generationers jetmotorer.

Påverkar alternativa bränslen så som biobränslen höghöjdseffekten?

NASA mfl. har genom praktiska studier visat att höghöjdseffekter minskar när flygplan använder hållbara bränslen eftersom avgaserna blir renare. Flygplanstillverkaren Boeing har dessutom noterat att även bränsleförbrukningen minskar när biobränsle använts.

Nyare generationers motorer bidrar också till minskade höghöjdseffekter.

Varför är vissa skeptiska till att hållbara flygbränslen (SAF) kan lösa flygets klimatutmaning?

Bränslebytet är en viktig del i flygets hållbarhetsarbete men kan inte helt lösa flygbranschens klimatutmaning. Därför krävs fortsatt teknisk utveckling och föryngring av flygplansflottan samt effektivare användning av luftrummet för att minska bränslebehovet och därmed utsläppen.

Det finns en vanligt förekommande missuppfattning att flygets behov av bränsle är så stort att ett bränslebyte skulle leda till massiv skogsavverkning och undanträngning av livsmedelsproduktionen. Detta stämmer inte. Med det utbud av olika outnyttjade restprodukter som finns, och genom den bredd av råvaror som kan användas till flygbränsle, är det idag fullt möjligt att producera tillräckliga mängder med hållbart bränsle för att täcka flygets och andra sektorers behov.

Hur kan jag som privatperson flyga mer hållbart?

Du kan swisha pengar till Fly Green Fund: 123 131 4137 eller betala med kort på denna sida. Använd kalkylatorn för att beräkna ungefär hur stora utsläpp din flygresa ger upphov till. Hur stor del av resan som du vill reducera avgör du så klart själv. Kom ihåg att även en mindre reduktion är en investering i ett hållbarare flyg.