Fly Green Fund är en ekonomisk förening, utan vinstintresse, som ger företag och privatpersoner möjlighet att reducera flygresans klimatavtryck genom köp av  biobränsle. Vid sidan av att köpet av  biobränslet bidrar till en direkt koldioxidreduktion från inom flygsektorn, är målet att öka efterfrågan på biobränsle och att bidra till en storskalig bränsleproduktion i Norden. På så sätt bidrar Fly Green Fund till att Sverige och Norden driver utvecklingen av biobränsle och därmed minskar flygtrafikens klimatavtryck.

Läs mer om Fly Green Fund

Flyget stod 2019 (före pandemin) globalt sett för cirka 2,4 procent av människans årliga koldioxidutsläpp. Den totala klimatpåverkan bedöms kunna motsvara upp till 3,5  procent av människans totala klimatpåverkan på grund av extra klimateffekter som vissa utsläpp orsakar på hög höjd (läs mer om höghöjdseffekter under ”Hur hanterar flyget höghöjdseffekten?”). Flyget stod 2019 för 5 procent av Sveriges territoriella växthusgasutsläpp (koldioxidekvivalenter) varav inrikesflyget stod för motsvarade 0,9 procent (Naturvårdsverket, Biojetutredningen). Utsläppen räknas utifrån mängden flygbränsle som tankas i Sverige och omfattar därmed i princip allt inrikesflyg och avgående internationellt flyg. 

Du kan swisha pengar till Fly Green Fund: 123 131 4137 eller betala med kort på denna sida. Använd kalkylatorn för att beräkna ungefär hur stora utsläpp din flygresa ger upphov till. Hur stor del av resan som du vill reducera avgör du så klart själv. Kom ihåg att även en mindre reduktion är en investering i flygets klimatomställning. 

Användning av fossila bränslen är den största källan till utsläpp av växthusgaser vilket bidrar till klimatförändring. Det är därför väldigt viktigt att vi verkar för att övergå till alternativa bränslen med lägre påverkan på klimatet. Exempel på fossila bränslen är kol, bensin, diesel och naturgas.

Biobränslen är tillverkade av förnybara material och råvaror som naturen återskapar relativt snabbt, till skillnad från fossila råvaror som tillverkas av naturen under lång tid. Det är också viktigt att biobränsle produceras på ett hållbart sätt vilket innebär att det inte ska skada varken djur, människor eller natur. Exempelvis kan biobränsle tillverkas av restprodukter från skogen, slaktavfall eller använd frityrolja. Det innebär att det så kallade biogena utsläppet av koldioxid från biobränslen kan anses som koldioxidneutralt eftersom koldioxiden som släpps ut vid förbränning binds till ny biomassa.

När du väljer att köpa biobränsle reducerar du på så vis det fossila koldioxidutsläppet från din flygresa då du ersätter det fossila bränslet, helt eller delvis, med biobränsle.

Källor: Fossila bränslen (naturvardsverket.se), Biogena koldioxidutsläpp och klimatpåverkan (naturvardsverket.se)

Flyget måste, precis som alla andra transportslag, minska hela sin klimatpåverkan. När flygbränslet förbränns på hög höjd (8 000 till 12 000 meter) kan de kväveoxider, sotpartiklar och vattenånga som finns i flygplanets avgaser bidra till att värma atmosfären genom s.k. höghöjdseffekter. Om effekten uppstår och hur stor påverkan den ger varierar också stort mellan flygplanstyp, bränsle, årstider, tid på dygnet, väder och geografiskt område. Till skillnad från koldioxid, som påverkar klimatet i många år och ackumuleras, ”lever” höghöjdseffekterna betydligt kortare tid, från några sekunder till någon vecka. På grund av de helt olika sätt som olika utsläpp påverkar klimatet och de helt olika tider som utsläppen finns kvar i atmosfären måste utsläppen behandlas var för sig.

Den senaste forskningen beräknar att flyget står för 3,5 procent av människans bidrag till den globala uppvärmningen när hänsyn tas till höghöjdseffekten. Av dessa utgörs två tredjedelar av höghöjdseffekter och en tredjedel av koldioxidutsläppen. Forskning visar att det i praktiken är inom en mycket liten del av den globalt flugna sträckan som dessa skadliga effekter uppstår. Därför arbetar man nu för att, genom bättre väderprognoser och effektivare flygledning, förutse och undvika områden samt flyghöjder där flyget orsakar höghöjdspåverkan.

Höghöjdseffekter är främst ett problem för flygresor på över en timme eftersom flygningar inom en timme inte når de kritiska höjderna eller enbart befinner sig en kort stund inom dessa. Det kan därför vara värt att notera att många inrikesresor inte bidrar till dessa effekter. Turbopropflygplan (propellerflygplan) flyger alltid under de flyghöjder där problematiken uppstår. Nya jetmotorer orsakar, genom effektivare förbränning och därmed renare avgaser, mindre höghöjdseffekter än äldre generationers jetmotorer.

NASA mfl. har genom praktiska studier visat att höghöjdseffekter minskar när flygplan förbrukar biobränslen eftersom avgaserna blir renare. Flygplanstillverkaren Boeing har dessutom noterat att även bränsleförbrukningen minskar när biobränsle använts.

Nyare generationers motorer bidrar också till minskade höghöjdseffekter.

För att bromsa den globala uppvärmningen måste även flygets klimatavtryck minska. Tillsammans med teknikutvecklingen är fossilfria alternativa bränslen så som biobränsle en förutsättning för att koldioxidutsläppet från flyg ska reduceras. Eftersom biobränsle tillverkas av förnybara råvaror ger det inte några utsläpp av fossil koldioxid vid förbränning i flygplanets motorer.

När du väljer att klimatreducera din flygresa genom köp av biobränsle får du direkt klimateffekt eftersom du minskar det fossila koldioxidutsläppet från flygtrafiken. Du investerar dessutom i flygets omställning då vi investerar  upp till 25% av våra givares bidrag i forskning och kunskapsspridning för att öka produktion och efterfrågan.

Bränslebytet är en viktig del i flygets omställning men kan inte helt lösa flygbranschens klimatutmaning. Därför krävs fortsatt teknisk utveckling och föryngring av flygplansflottan samt effektivare användning av luftrummet för att minska bränslebehovet och därmed utsläppen. Där det är möjligt kommer dagens flygplan framgent att behöva ersättas med el- och vätgasflyg. 

Det finns en vanligt förekommande missuppfattning att flygets behov av bränsle är så stort att ett bränslebyte skulle leda till massiv skogsavverkning och undanträngning av livsmedelsproduktionen. Detta stämmer inte. Med det utbud av olika outnyttjade biogena restprodukter som finns, och genom den bredd av råvaror som är lämpliga för framställan av flygbränsle tillsammans med utvecklingen av elektrobränslen (där koldioxid och vatten är råvaran) kommer det vara fullt möjligt att producera tillräckliga mängder med biobränsle för att täcka flygets och andra sektorers behov.

En annan kritik mot biobränsle är att det för närvarande endast är tillåtet att tanka flygplanen med 50 procent biobränsle. Det stämmer reglerna idag endast tillåter en 50 procentig inblandning men flygbranschen verkar för att flygplan ska kunna tankas med 100 procent biobränsle. De tester som gjorts med rent biobränsle har visat att bränslet inte påverkar motor eller flygplanssystemen negativt och bränslet till och med minskar bränsleförbrukningen.

Vår utsläppskalkylator utgår från snittförbrukningen från ett stort antal flygplanstyper och flygsträckans längd. Flygsträckan är beräknad som kortaste sträcka mellan destinationerna (det s.k. storcirkelavståndet) plus en sträcka för in- och utflygning.  Resultatet är ungefärligt då många faktorer, så som väder, trafiksituation, antal passagerare m.m. påverkar bränsleåtgången för – och därmed koldioxidutsläppet från – varje enskild flygning. Utsläppskalkylatorn räknar inte in de så kallade höghöjdseffekterna då dessa inte beror på koldioxid utan andra utsläpp. Om effekten uppstår och hur stor påverkan den ger varierar också stort mellan flygplanstyp, bränsle, årstider, tid på dygnet, väder och geografiskt område. Läs mer om dessa i FAQ:n.

Fonden grundades 2015 av Karlstads Airport, SkyNRG och NISA (Nordic Initiative for Sustainable Aviation). Föreningen stöttas idag av två partners, Swedavia och SRF (Sveriges Regionala Flygplatser) som bidrar till administrativa kostnader.