Var med och fasa ut det fossila ur flyget!

Fly Green Fund är en ekonomisk förening, utan vinstintresse, som ger företag och privatpersoner möjlighet att reducera flygresans klimatavtryck genom köp av  biobränsle. Vid sidan av att köpet av  biobränslet bidrar till en direkt koldioxidreduktion från inom flygsektorn, är målet att öka efterfrågan på biobränsle och att bidra till en storskalig bränsleproduktion i Norden. På så sätt bidrar Fly Green Fund till att Sverige och Norden driver utvecklingen av biobränsle och därmed minskar flygtrafikens klimatavtryck.

Läs mer om Fly Green Fund

Flyget stod 2019 (före pandemin) globalt sett för cirka 2,4 procent av människans årliga koldioxidutsläpp. Den totala klimatpåverkan bedöms kunna motsvara upp till 3,5  procent av människans totala klimatpåverkan på grund av extra klimateffekter som vissa utsläpp orsakar på hög höjd (läs mer om höghöjdseffekter under ”Hur hanterar flyget höghöjdseffekten?”). Flyget stod 2019 för 5 procent av Sveriges territoriella växthusgasutsläpp (koldioxidekvivalenter) varav inrikesflyget stod för motsvarade 0,9 procent (Naturvårdsverket, Biojetutredningen). Utsläppen räknas utifrån mängden flygbränsle som tankas i Sverige och omfattar därmed i princip allt inrikesflyg och avgående internationellt flyg. 

För att bromsa den globala uppvärmningen måste även flygets klimatavtryck minska. Tillsammans med teknikutvecklingen är fossilfria alternativa bränslen så som biobränsle en förutsättning för att koldioxidutsläppet från flyg ska reduceras. Eftersom biobränsle tillverkas av förnybara råvaror ger det inte några utsläpp av fossil koldioxid vid förbränning i flygplanets motorer.

När du väljer att klimatreducera din flygresa genom köp av biobränsle får du direkt klimateffekt eftersom du minskar det fossila koldioxidutsläppet från flygtrafiken. Du investerar dessutom i flygets omställning då vi investerar  upp till 25% av våra givares bidrag i forskning och kunskapsspridning för att öka produktion och efterfrågan.

Användning av fossila bränslen är den största källan till utsläpp av växthusgaser vilket bidrar till klimatförändring. Det är därför väldigt viktigt att vi verkar för att övergå till alternativa bränslen med lägre påverkan på klimatet. Exempel på fossila bränslen är kol, bensin, diesel och naturgas.

Biobränslen är tillverkade av förnybara material och råvaror som naturen återskapar relativt snabbt, till skillnad från fossila råvaror som tillverkas av naturen under lång tid. Det är också viktigt att biobränsle produceras på ett hållbart sätt vilket innebär att det inte ska skada varken djur, människor eller natur. Exempelvis kan biobränsle tillverkas av restprodukter från skogen, slaktavfall eller använd frityrolja. Det innebär att det så kallade biogena utsläppet av koldioxid från biobränslen kan anses som koldioxidneutralt eftersom koldioxiden som släpps ut vid förbränning binds till ny biomassa.

När du väljer att köpa biobränsle reducerar du på så vis det fossila koldioxidutsläppet från din flygresa då du ersätter det fossila bränslet, helt eller delvis, med biobränsle.

Källor: Fossila bränslen (naturvardsverket.se), Biogena koldioxidutsläpp och klimatpåverkan (naturvardsverket.se)

Du kan swisha pengar till Fly Green Fund: 123 131 4137 eller betala med kort på denna sida. Använd kalkylatorn för att beräkna ungefär hur stora utsläpp din flygresa ger upphov till. Hur stor del av resan som du vill reducera avgör du så klart själv. Kom ihåg att även en mindre reduktion är en investering i flygets klimatomställning. 

Flyget måste, precis som alla andra transportslag, minska hela sin klimatpåverkan. När flygbränslet förbränns på hög höjd (8 000 till 12 000 meter) kan de kväveoxider, sotpartiklar och vattenånga som finns i flygplanets avgaser bidra till att värma atmosfären genom s.k. höghöjdseffekter. Om effekten uppstår och hur stor påverkan den ger varierar också stort mellan flygplanstyp, bränsle, årstider, tid på dygnet, väder och geografiskt område. Till skillnad från koldioxid, som påverkar klimatet i många år och ackumuleras, ”lever” höghöjdseffekterna betydligt kortare tid, från några sekunder till någon vecka. På grund av de helt olika sätt som olika utsläpp påverkar klimatet och de helt olika tider som utsläppen finns kvar i atmosfären måste utsläppen behandlas var för sig.

Den senaste forskningen beräknar att flyget står för 3,5 procent av människans bidrag till den globala uppvärmningen när hänsyn tas till höghöjdseffekten. Av dessa utgörs två tredjedelar av höghöjdseffekter och en tredjedel av koldioxidutsläppen. Forskning visar att det i praktiken är inom en mycket liten del av den globalt flugna sträckan som dessa skadliga effekter uppstår. Därför arbetar man nu för att, genom bättre väderprognoser och effektivare flygledning, förutse och undvika områden samt flyghöjder där flyget orsakar höghöjdspåverkan.

Höghöjdseffekter är främst ett problem för flygresor på över en timme eftersom flygningar inom en timme inte når de kritiska höjderna eller enbart befinner sig en kort stund inom dessa. Det kan därför vara värt att notera att många inrikesresor inte bidrar till dessa effekter. Turbopropflygplan (propellerflygplan) flyger alltid under de flyghöjder där problematiken uppstår. Nya jetmotorer orsakar, genom effektivare förbränning och därmed renare avgaser, mindre höghöjdseffekter än äldre generationers jetmotorer.

NASA mfl. har genom praktiska studier visat att höghöjdseffekter minskar när flygplan förbrukar biobränslen eftersom avgaserna blir renare. Flygplanstillverkaren Boeing har dessutom noterat att även bränsleförbrukningen minskar när biobränsle använts.

Nyare generationers motorer bidrar också till minskade höghöjdseffekter.

Kravet är att hållbara flygbränslen t.ex. bioflygbränslen ska produceras av råvaror som inte konkurrerar med matproduktion eller är skadliga för miljön. Exempel på råvaror kan vara alger, skogsavfall, hushållsavfall, slakteriavfall, camelina eller koldioxid och vatten (s.k. elektrobränslen).